Den sista resan

Jag lyssnar och tittar mycket på dokumentärer. När det gäller lyssnandet sker det ofta på nätter och tidiga mornar. I natt har jag sovit lite ryckigt och för att komma till ro började jag lyssna på en P1-dokumentär. Den grep mig väldigt och jag vill tipsa om den.

Den heter Den sista resan och finns i 2 delar. Den handlar om Erkki och Ingvor ett gift par som båda har obotliga progressiva sjukdomar. De får en dag se en TV-dokumentär om assisterat självmord i Schweiz och blir båda starkt övertygade om att genomföra detta.

Jag har alltid varit för dödshjälp och känner/kände en person som valde att dö på det viset. Jag hade full respekt och förståelse för hens beslut.

Att få assisterat självmord i Schweiz kan vara en väldigt fin ceremoni. Att få välja själv kan göra döden glädjefylld och fin. Man har tid att ta avsked, planera in i minsta detalj vilket ger döende personer en stor lättnad när kroppen närmar sig döden allt mer.

Jag länkar till dokumentären från P1 hemsida men lyssnade själv på den som en pod.

https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1250336?programid=909

Annonser

Underbar naturdag och närkontakt med havsörn

I dag gav jag mig ut för att spana vårfåglar. Väderappen i min telefon lovade sol vid 10-tiden men dimman låg fortfarande tät och det var småregn i luften. Jag frös när jag stod med kikaren vid de första gärdena.

En ormvråk satt stilla i en björk och nästan lite sorgsen ut.

Jag svängde in vid Hults hamn för att se om några av sträckskådarna var på plats, men där var det tomt och vinden var kall.

Jag spanade ut på vattnet en stund men såg bara några storskrakar som guppade i vågorna.

Inre Kilsviken var mitt mål. Där kryllar det av fåglar och man kan ha tur att se många rastande vårfåglar som man inte ser så ofta.

I dag var det verkligen massor av gäss, tofsvipor och starar. Flockar i hundratal. Jag satt i bilen med nedvevad ruta och såg grågås, sädgås, bläsgås och kanadagås. Plötsligt såg jag en Kanadagås som skilde sig från de andra. Den hade nästan helvitt huvud. Jag misstänkte att det var en hybrid men ringde en fågelskådargubbe och berättade. Det visade sig att han just då stod i ett torn bara en kilometer bort. Han sa att den där hybriden blir allt vanligare, men jag har då inte sett någon så jag tyckte det var ett extra kul fynd.

Medan vi pratades vid sprack solen fram. Vi lyckades se varandras i kikarna och vinkade 😊

Mitt huvudmål var Linsön-Prästön. Ett jättefint naturreservat jag ofta åker till. I år lite tidigare än vanligt. Vid linsöstugan gjorde jag brasa och bara satt där ute och lyssnade på alla fågelljud.

Jag hade glömt en mugg. Jag letade febrilt igenom hela stugan men hittade inget bra att dricka ur. Det fick bli att tömma snusdosan (ja….jag har börjat synda igen) och dricka smååå små koppar i taget. Man tager vad man haver….men denna gång var det nära att jag hade fått dricka direkt ur kitteln 😄

Medan jag satt där tyckte jag att jag såg en havsörn uppe i luften men den försvann bakom träden. Kort efter landar den i vattensamlingen väldigt nära där jag sitter.

På bilden ovanför kaffebilden syns en björk i vänsterkant och i vattnet strax bakom en sten. Vid stenen landade örnen. Så nära har jag aldrig sett någon och den satt där i perfekt ljus, badade sig lite, drack några slurkar vatten och jag var helt salig av synen. När jag efter en stund försökte filma den tittade den mig rakt i ögonen och flög därifrån. Oerhört mäktig naturupplevelse!! Jag var bubblande glad efteråt.

Jag lunkade sakta, stannade ofta och njöt verkligen av dagen. Det har inte kommit så mycket fåglar än men det var ganska livat ändå. Tranor, korpar och spillkråkan var de mest ihärdiga.

När ett par korpar flög så lågt att jag hörde deras vinande vingslag blev jag både glad och ledsen. Man önskar i bland att man hade någon att dela häftiga upplevelser med. Samtidigt njuter jag av att gå i min egen takt, stanna var jag vill, hur längre jag vill och ofta bara stå helt stilla och lyssna efter ljud.

Ett ödehus mitt i reservatet. Jag älskar de där gröngula färgerna som uppstår på gamla hus.

Den här dagen var verkligen en dag som gav mig energi och glädje. Jag fick uppleva många slags väder, fick se många fåglar och har både vandrat och varit stilla här och nu. Jag känner en oerhörd tacksamhet och vördnad för vad naturen har bjudit mig idag.

Kalla den änglamarken eller himlajorden om du vill…

Brygghäng

Efter en trevlig arbetsdag tar jag vägen via hamnen hem och ägnar mig åt årets första brygghäng. Bara sitter här och lyssnar på droppande vatten och njuter av solen.

Någon enstaka mås flyger förbi men mest är det bara tyst och stilla.

Isen är bara ett tunt hölje som snart har smält bort.

Jag älskar att bo här vid Vänern.

Strålande morgon

Jag är på väg till ett litet extrajobb. Morgonen är kall och klar.

-6 grader men fåglarna kvittrar för fullt, kråkor kraxar och en hackspett trummar för fullt mitt i stan. Jag gick extra tidigt idag så jag hann njuta av solen.

Det kanske stormar och regnar sedan, men just nu är ett ögonblick att suga åt sig ljus och kvitter.

Serietips

I tre dagar har jag sträckkollat på 2 säsonger av en av de bästa serier jag sett. Den måste jag absolut rekommendera. Lite milt anmana er att se.

The handmaid’s tale

Den utspelar sig i en dystopisk framtid där det råder teokrati. Ett kristet statsskick där gamla testamentet tolkas på ett fanatiskt sätt till männens fördel.

Jorden har förgiftats och det föds knappt några barn längre. De få fertila kvinnorna som finns kvar blir slavar hos barnlösa par. De våldtas för att föda barn åt dem. Våldtäkterna har blivit religiösa ceremonier som de äkta makarna utför tillsammans.

Det råder inbördeskrig och gatorna är fulla av soldater. Överallt finns ögon i statens tjänst men ändå sker en revolution som sakta i små små steg lyckas bygga upp.

Finns på HBO nordic.

Sportlov och vår

Jag har haft lite bloggtorka på sistone. Livet har liksom bara rullat på men sammanfattar de små höjdpunkterna.

Grabbarna har haft sitt sportlov vi hade en solig eftermiddag i Karlstad då vi besökte vår favoritrestaurang Happy Kitchen.

Det blev också en del strosande på stan, pokémon och helt perfekta secondhandfynd.

Det har varit soliga och varma dagar. Både moppen och cykeln är på rull igen. En dag tog jag kikaren och tänkte moppeskåda lite men det var lite väl optimistiskt. Trots långkallingar, vinterjacka och skinnhandskar var vårvindarna lite för kalla ute på fälten. Men ändå. En liten premiärtur blev det…

… och soliga långpromenader

Jag har även investerat i en ny begagnad telefon. Min förra hade dåligt batteri och helt slut på lagringsutrymme trots att jag tagit bort och avlastat massa appar och foton. Det funkade inte. Nu har jag en iPhone6 med stort minne och har plats för alla appar jag vill. Till exempel välbehövliga naturappar.

Nu är det en regnig tid men trots det mulna vädret igår gick jag en promenad på 9,6 km. En ny turfperiod startade och jag var extra taggad att ta extra värda zoner.

Under promenaden såg jag en massa vårtecken. Älven är fylld till brädden av forsande brunt vatten. Nästan översvämmad på vissa ställen. Talgoxen sjöng vårsånger för fullt. Måsarna har kommit in till stan och skränar. Och det knoppas. Visst gör det ont när knoppar brister. Se den nedre knoppen hur den kvider lidande…😊

Och videkissarna har redan tittat fram.

Det känns tidigt. Det är synd om pollenallergikerna som redan fått det jobbigt. Men jag välkomnar ändå våren och livet.

I dag är en ledig dag. Ledig från jobb och barnen är hos G. Det regnar och ska regna hela dagen. Jag slappar i soffan, tar igen missade avsnitt på TV:n och har inte bestämt mig för om jag ska ge mig ut med kikaren, bara vara hemma eller ta en turfrunda med cykeln. Jag känner mig lite lat och grå.

På jakt efter svanar som flytt

En fågelskådarkompis ringde igår och berättade att några mindre sångsvanar gick på ett fält strax utanför stan. Jag har kryssat 2 stycken vid Tysslingen men aldrig sett här.

Så här ser de ut. Bild från Wikipedia.

Väldigt lik en vanlig sångsvan, men mindre, kortare hals, rundare kropp och svartare näbb.

Jag tog en promenad från centrum med kikaren om halsen. På rekommenderad plats såg jag 11 rådjur, 6 harar, 3 kanadagäss och på lååångt håll såg jag 2 större sångsvanar. Strunt samma. Det blev en lång promenad på 8,9 km och flera turfzoner i stället och jag hade ett mål med min promenad. Jag känner mig inte så fågelskådig som förra våren men hoppas så klart på att få några kryss i år, och vissa årskryss är ju extra kul.