Bra förmiddag

W börjar sent på tisdagar. Inte förrän 12.10. Om han fick välja hade han suttit i sin soffa och spelat dator hela den förmiddagen, som han alltid gör. Det är inte lätt att motivera honom och ger man honom alternativ får han beslutsångest och fastnar i det. Jag har bestämt enväldigt att de där förmiddagarna, om han är hos mig, ska ägnas på något vettigt sätt. Till exempel motion, göra lite sysslor hemma, handla eller gå ut med hunden. Inte för att vara en slavdrivare utan för hans hälsas skull. Så jag bestämmer oftast åt honom och han suckar och gör det, men tror ändå han mår bättre av det.

I dag fick jag honom att baka fröknäcke. Det brukar han gilla. Sedan åkte vi ut med Meya till den fina stenstranden nära oss. Meya badade som hon aldrig gjort förut. Inte med hela kroppen men gick länge ut än hon brukar och var i vattnet nästan hela tiden. Det var nog kylan som lockade henne. Vi skrattade åt henne när hon balanserade på hala stenar och i bland halkade i vattnet.

Det är så grått som jag aldrig upplevt en november tror jag. Det är segt att ge sig ut. Att W var med idag motiverade mig extra. Och Meya hade verkligen kul där på stranden.

W övningskörde igår kväll och idag fick han köra till skolan. Det går verkligen bra nu. Han växlar bättre, kan märka själv när han ska växla och kör mycket mjukare och stabilare nu. Det är riktigt kul att se framstegen så fort. Nu ska vi nog börja öva på att backa snart.

En bra förmiddag. Mycket har blivit gjort och jag kan med gott samvete skrota i soffan ett tag och spela spel på mobilen 😊 Wordfeud, Betapet, Quizkampen och Ruzzle är de som går varma. Har jag nån bloggvän som vill ta en match så heter jag Thirre75 på alla ställen.

Övningskörning

Min stora fina pojk W är i detta nu redo att övningsköra bil. Vi har gått den obligatoriska kursen inför detta, köpt övningsskylt, extra speglar till mig och väntat på transportstyrelsen tillstånd.

I går körde vi för första gången. Först på en jättestor grusplan. Det regnade, var massor av vattenpölar och gropar. Det blev många motorstopp men det är inte så konstigt i början. Vi körde några varv runt och sedan ut på en grusväg några hundra meter. En lagom liten första tur.

Andra turen blev redan senare på kvällen i ett industriområde. Det gick mycket bättre. Så nu är vi på G. Det känns både nervöst och kul. Jag är lite rädd för att lära ut fel. Det är så mycket att tänka på och samtidigt väldigt mycket man gör per automatik.

Men mest känns det kul. Min lilla snutt som jag var med när han körde sig gå och nu är han 190 cm lång och lär sig köra bil. Också roligt att vi har hittat en gemensam aktivitet. W är tyst och inbunden. Helt enkelt svår att nå, men nu har vi detta tillsammans.

1 timme av bilskolans 150 rekommenderade timmar bakom ratten avklarat. Mammahjärtat fyllt med glädje och stolthet.

Bedjande ögon

Meya som varit väldigt lugn inomhus har plötsligt börjat leka väldigt mycket. Kanske nån slags pubertetsenergi? Hon vill gärna få med oss och kan stå framför soffan framför tv:n och pipa frenetiskt med en pipleksak och stirra utmanande på oss. Vi har inte lekt så mycket med henne inne eftersom hon lätt kan gå upp i varv och bli skällig, men på sista tiden så är det inte så. Vi rusar tyst fram och tillbaka och jagar varann och har en kamp om leksaken hon springer runt med och aldrig vill ge oss.

På sista tiden har jag ofta gett med mig och lekt inne med henne. Det är ju kul, men samtidigt får hon lite makt över oss. Det kanske inte är bra. Jag vacklar lite och nekar henne lek ibland. Men idag såg hon ut så här.

Inte full i fan och med glimten i ögat. Inte glatt flämtande och med utmanande blick och tungan hängande på sidan. Utan beeeedjande. Jag var seg och kollade på Netflix, men de där ögonen gav mig dåligt samvete.

Det blev en sväng till hundlekplatsen och en rejäl promenad efteråt. Nöjd hund och en piggare matte som orkade ta tag i ett diskberg efteråt.

Kaostårta

Det blev en väldigt mysig kväll. Vi hjälptes åt att göra tacos och tårta. Jag hade en slags ambition att göra en tårta med höstfärger. Det blev en kaostårta ungefär som om en liten unge gjort den men det blev en del skratt under processen. Färggrant blev det åtminstone 😊

Levande ljus och film blev det också. G kom förbi och fikade och berättade vad de sagt på konfirmationsmötet. J ska på konfirmationsläger i Åmål och under sportlovet ska de resa till Polen. Så himla spännande och kul. Bara att flyga blir ju en häftig upplevelse.

Jag blir ledsen i bland och så trött när det händer jobbiga saker, men man får inte låta sådant ta överhanden. Vi har haft en mysig kväll och pratat lite lätt om helgen.

En dag i taget. Acceptera det jag inte kan förändra. Mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden. Sinnesrobönen bes inte bara på AA utan nästan varje dag.

The sound of silence

Jag mutade J med 30 kr om han städade kylskåpet. Medan han städade satt jag och fixade med trattkantareller.

Jag frågade om vi skulle spela musik och lyssna tillsammans. Han ville att jag lyssnade på en bra låt med Bruce Springsteen och sedan frågar han om jag hört The sound of silence, någon gång. Jag blir lite varm om hjärtat och lätt sentimental. Min 14-åring blir berörd av Simon and Garfunkel som jag lyssnade på när jag var 14.

Här sammanförs vi i musiken, 2 generationer i ett kök på andra våningen. Vi lyssnar på originalet och på Disturbds version. J sprutar rengöringsmedel i kylen, jag lägger trattisar på torkollor och vi pratar om texten. Det är sådana små stunder som lyfter livet med vingar av guld. När J var barn låg han ofta på min mage och kollade på TV. Nu får vi närma oss varandra på andra sätt. Denna kväll möttes vi i The sound of silence.

https://youtu.be/usN-pKfw6Q8

En seg söndag

Jag är lite sliten efter gårdagens vandring och vill bara va hemma och skrota idag. Grabbarna kom hem från G och tog moppen till McDonalds och köpte skräpmat till oss.

Vi såg fillmen Artic. Väldigt bra. En ensam man som kraschlandat i Nordpolen kämpar för att överleva. En helikopter kraschlandar i närheten och som ”sällskap” får han en medvetslös skadad kvinna. Väldigt realistisk och spännande trots att det i stort sett bara var en skådespelaren mitt i nordpolens kyla.

Lyckades få grabbarna att spela moderna monopol med mig också. Jag gillar nog det gamla hederliga med pengar ändå. Hålla på att krångla med plastkort fram och tillbaka och trycka på dosan känns rätt bökigt och inte riktigt lika kul när man inte ser sina pengahögar. Men vi turades om lite att vara bankirer så det inte blev så jobbigt.

Men kul ändå med en umgängesstund. Jag vann förresten 😊

Ensamma hemma

Jag jobbar ju bara dygn numera. I bland är grabbarna hemma hos G. Ibland klarar de sig själva. Det är lördag idag. J kanske skulle träffa någon. Det händer sällan. Därför har jag inte fått brottas med att sätta gränser och bråka om tider och sådant. Innan jag åkte till jobbet sa jag att han inte måste redogöra för var han är men att jag uppskattar att veta det, och sa att han skulle vara hemma senast midnatt och meddela mig när han kommit hem så att jag vet. Det kändes som rimliga krav på en 14-åring.

Nu ringde jag och kollade läget. De var hemma båda två och gjorde chokladbollar och skulle se film. J hade gjort klart ett skrivarbete i SO.

Mamsen känner sig en aning lättad. När jag var 14 rände jag på stan, testade mina första folköl, rökte, åkte bil med äldre killar, snattade och klättrade runt i lyftkranar i hamnen. Bland annat. Jag spelade rollspel, var fältbiolog, konfirmerade mig och fågelskådade också. Jag har alltid varit en mångsidig person 😅

Vi tältar

Augustis utenatt var ju tvungen att bli av och nu är ju vädret helt perfekt. Stilla och varmt. Jag vet en strand som få andra vet om. På väg hit upptäckte jag en bom jag aldrig sett förut och blev förtvivlad för jag var sent ute och hade ingen plan B. Bommen var inte låst dock så jag sköt den åt sidan och körde kaxigt vidare. Hoppas jag inte blir inlåst! 🙂

Meya har haft så kul på stranden och rusat omkring både och små korta svängar in i skogen, men tillslut blev jag orolig och band henne. Hon fann sig fort och bara ligger i sanden och kopplar av.

Lommens skin hörs över den spegelblanka sjön och i solnedgången kom en kajakist paddlande. Det såg så fridfullt ut.

Vi har suttit här och sett himlen bli allt mer skär och hört gäddor slå i vassen. Detta blir Meyas allra första tältnatt. Jag hoppas hon kommer gilla det. Hon har varit inne i tältet och käkat lite hundgodis hittills, men än sitter vi på stranden.

Nu är det snart alldeles mörkt och vindkraftverkens lampor har tänts. Jag orkade inte göra någon brasa i dag. Det var skönt att bara sitta här i stillheten. Nu ska vi nog krypa in i tältet.

Nattpromenad

I går hade jag en ensam eftermiddag och kväll. Jag hade Meya så klart, men grabbarna var på bio med G och brorsan var på fotboll i Degerfors.

Först plöjde jag igenom de sista avsnitten av The handmade’s tale, men efter det kände jag mig rastlös och bestämde mig för kvällspromenad. Kvällen var så där härlig som bara kvällar i augusti kan vara. Mörk,vindstilla, frisk och lagom varm på samma gång.

Meya bör inte gå för mycket på asfalt i början men jag hittade gräsiga vägar nästan överallt och vi hamnade nere i stan. Tänkte att det kunde vara en lagom stadsträning för hunden på kvällen.

Det var livat som det kan vara nere i stan en lördagkväll. I skateparken var det fullt med tonåringar som åkte. Raggarbilar som spelade hög musik. Ungdomar som skränade. Mopeder som körde hit och dit. Fullsatt på krogen inre hamn. Vi satt där på andra sidan älven och lyssnade på uppträdandet en stund.

Vi gick genom mörka gator och parker. Och hamnade i den stora lekparken. Där fick jag för mig att lägga mig på rygg i den stora kinagungan och lockade upp Meya i den. Hon hamnade med överkroppen på min mage och där låg vi och gungade lätt en bra stund. Jag tänkte: här ligger jag en 44-årig kvinna och gungar i en lekpark en lördagkväll, men med en hund på magen kändes det fullt naturligt.

Det var en väldigt trevlig kvällspromenad. Meya brydde sig inte om en enda människa och reagerade knappt ens när ett gäng ungdomar smällde av en rejäl smällare i en gångtunnel nära oss. Hon bara nosade glatt med hög svans.

Vi kom hem efter 1 och jag var uppåt efter vår promenad och snackade med grabbarna en stund. Vissa dagar är bättre än andra. Denna var bra från början till slut.

Meya på Vänern

I dag fick jag och Meya följa med Crill ut med båten. Det gick hur bra som helst.

Crill startade motorn och Meya brydde sig inte ett dugg. Han testade att gasa på men hon var helt lugn ändå.

Det blåste lite för mycket för att lägga till där vi tänkt. Båten har inga fendrar än. Det gjorde inte så mycket. Vi åkte runt och i bland låg vi bara och gled och satt och pratade. En havsörn flög alldeles över oss och vi såg den flera gånger kring Saxholmen.

Jag var jätteglad att Meya var såpass orädd och hade kul ute på sjön.

Vi har redan planerat nästa tur men just nu är jag bara glad i hela kroppen, att saker jag älskar funkar så bra med denna vackra vovve.